Så här grasiös är jag hahah

Valparna är sååå söta nu . ser ut som små flodhästar o älskar att pussas :)

Att älska är oftast inte smärtfritt alls.
Att ge kärlek är en farlig sak att ge sej in i , det kan leda till många olika vägar o vinklar i livet .
Även död.

Så många liv jag älskat i mitt liv o så många sorger jag fått pga av det .
Ibland undrar man om det är värt all den otroligt fruktansvärda smärtan .
Även om man blir älskad tillbaka ...

Men jag kan ändå inte tänka mej ett liv utan kärlek .
Det skulle vara en meningslöst existens!

Som männika älskar man mkt olika o på olika sätt .
Djuren har en annan kärlek .
En mera stilla acceptans o vilkors lös kärlek utan förväntningar o krav o planer som vi har .
Dom älskar i nuet o nuet ändras hela tiden .
Tänk om man kunde leva så , utan förväntningar och bara vara uppfylld av kärlek hela tiden .
Att vara lycklig i nuet !

Jag ser äkta kärlek i mina barns ögon när dom ser på mej .
Jag känner deras aura som ger mej deras kärlek .
jag ser en annan kärlek när min lilla kattunge kommer o ser mej .
Han älskar mej så han måste bara smaka på min hud och inandas min doft .
Han vill känna min kärlek hud mot hud och uppleva den med alla sinnen .
Min fölunge har samma reaktioner , han lyser upp i ögonen när han ser mej komma o måste bara slicka på mina händer o andas in mej i sinna sinnen .
Han måste även testa min kärlek o se om jag står fast vid den varje dag o varje minut .

Vi människor är väldigt dåliga att ta vara på tillfällen som går förbi.
Att sträcka ut en hand för att hålla någon annas hand o bara säja stilla "du är mej mkt kär " eller Jag älskar dej mer än livet själv .
Detta skulle nog följa den personen livet ut , en sån sak glömmer man aldrig o bär med sej i sin själ som en lyckoamulett att ta fram en regnig dag .
Att linda en lock av någons hår o lukta på den så man får ett sinnligt minne av den personen ger ett starkt minne o band som man inte tappar bort så lätt .
Lukten av mina bebisar kan jag blunda o känna i mina näsborrar ännu .
Jag minns att kärleken var så stark när dom var nyfödda att man nästan ville göra som katten o bita dom så man kunde känna kärleken med alla sinnen .
Jag är en person som står i fokus med naturen o vill ge mer än jag tyvärr kan med ett dåligt skal .
Men kärlek och ömhet gör inte ont att ge .
Jag ska bli modigare att våga vara mej själv o visa dom jag älskar att just dom är väldigt speciella .
En dag är dom borta o då kommer skuldkänslorna .
Varför var jag inte där mera , varför tog jag inte hand om henne bättre , varför varför varför ...
Detta tror jag är människans förbannelse , inte att bli utkastade ur Eden .
Våra skuldkänslor och oförmåga att se till nuet o ta in livet i denna sekund.
Om jag går ut nu i den stilla natt så känner jag själarna av dom jag förlorat tala till mej , trösta mej och bara finnas runt mej .
En dag är jag den själen .
Då kanske just du går ut o tittar på stjärnorna o känner mej lägga armarna om dej i min själsliga närvaro .
Mkt finns mellan himmel o jord .

Jag o Elin tog en tur på herrarna i hagen *S*'
jag har inte suttit på en häst sen i höst så jag var spänd som fan .
Men Tonto var trygg , tittig men stabil hela vägen .

Vi har inspekterat hagarna o räknat stolp .
Så skönt att vara i sadel igen .
elin tog bilder på Snigel :)
Han har ändrat sej jätte mkt senaste veckan bara .Han verkar bli en riktig HUNK *ler*

Jag har hamnat i någon sorts vacum .
Jag lever andas o gör saker som jag alltid gör men är världfrånvänd.
Känns som att jag lever i en bubbla o ser världen därifrån.
Samma värld fast men en hinna emellan.
Jag vill stanna i min bubbla , kallt utanför o smärtsamt .
Jag har kännt så mkt senaste tiden att min kropp o hjärna stängde ner .
Undrar om det är nån form av efter chock efter alla katastrofer o trauman?!

Jag finner mej själv vid graven allt oftare nu .
Har platerat blommar runtom min älskade vän o svärfar .
Tände ljus i går o satte i lycktan.
Jag vill inte tat han ska vara ensammen , jag vet att det inte är en rationell tanke alls.
Men jag vill inte att han ska vara ensammen o i mörker så jag sätter blommor o tänder ljus .
O för vem ? Hararna? För dom som går förbi?
Han kan ju inte se ljuset längre , han kan ju inte uppskatta dom vackra blommorna ...
Jag hade så gärna velat ha en grav att gå till från min älskade Dixie .
Då hade jag planterat havre runtom o tänd ljus för henne .
Jag ser henne i hennes son så mkt i bland att det skrämmer mej o chockar mej .
Då han rör sej på ett visst sett eller bara vänder "rätt" sida mot mej .
Jag ser henne vid caddies sida om o om igen , jag orkar inte titta på honom , han känner det o hatar mej just nu .
Jag tog hans livskamrat , ledare o stöd i från honom .
Nu har han tappat rang då hon inte är vid hans sida längre .
han är olycklig det märks men jag orkar inte än ,, snart en inte riktigt ännu .
Sorg är väldigt bedrägligt o smyger upp på en när man minnst anar det .

Vi förlorade en vän och kämpe i dag .
Katrin gick till dom sälla jaktmarkerna !
Hon var en kämpe.
Hon blev bara tre år gammal.
Vi kommer att sakna henne då hon var en av dom första hönsen vi köpte.
Katrin var en Lohman höna o lite av henne lever vidare i några ägg som ligger under en annan höna .

Det är så betungande med sorg som hela tiden påfylls om o om igen .

Jag vill ha frid , jag vill ha värme i själen  jag vill ha dom alla tillbaka.

Jag tror inte på gud o är inte kristen eller medlem i svenska kyrkan som dom flesta är .
jag tror på moderjord o allt i naturen .
jag tror på hämd!
jag vill hämnas dom men vem ska jag hämnas på ? Cancer ? Sjukdommar ?

Jag vill dra ett stort svärd o hämnas med blod !
Det skulle kännas bättre  , det skulle faktiskt hjälpa men jag hittar ju ingen skyldig till detta .
Ska jag hämnas på läkaren som inte följde upp eller veterinärerna som sket i vad jag sa eller förra ägarna som vanvårdade ?

Jag kan lägga en förbannelse över dom som är skyldiga vem det nu en må vara !
Hoppas den når dom oavsett vem som är skyldig så ska dom lida o det svårt o länge o alla i deras blodslinjer med i all evighet !

Jag är inte en snäll människa när nån korsar mej .
Jorden o våren lockar o kallar på mej .
Jag känner det i blodet o köttet lika intensivt som att det vore en hunger .
Mor jord är en förrädisk älskarinna som både ger o tar .
NU HAR HON TAGIT NOG AV MEJ !
Av jord är du kommen ......